Öppet hus brukar man ha vid större viktiga födelsedagar, här har vi haft det utan födesedag. Det har kommit folk både igår och idag som verkligen längtat att få komma hit. Lyckliga valpar som kommer att komma till människor som längtar efter dem.

Så här söt kan man vara när man är lite liten och får äta godis mellan målen. då blir man full i gräddfil men gott är det. Chankazz Bogus heter han den lille Blå. Han växer så det knakar och man kan se på tassarna att han kommer att bli lite större än vad han är idag. En stor personlighet och har en egen vilja. Gör inte gärna något som någon annan bestämmer. Fast han har fått många knuffar hitills i livet för att han varit minst så det kanske har behövts att han har bestämt sig för att komma fram till rätt tutte.

Han är en livsnjutare och flirtar gärna upp sig i en famn för att så sova varmt och bli vaggad.

Här är Chankazz Bozz som tränar inför en agilitykarriär. Han var den näst minsta och han är redan grå på bakbenen.

Jag tycker att tassarna är så fina. De är stora och grova så man ser att det kommer att grävas i alla blommrabatter.

Här är Busiga Scilla när hon är lite mindre busig. Idag har jag börjat klippa lite valpar två är klippta och de andra ska klippas imorgon.

Så här ser livet ut numera på Axvägen det är nästan bara valpar och valpintresserade i huset . Vi försöker få lite sömn och jag ska klara att arbeta en vecka till. Så på tisdag kommer Emma hit och vikarierar som valppiga och på onsdag kommer Ewa. Jag ska på konferens i två dagar men den är i örebro så jag kommer hem på kvällen men valparna behöver sällskap och så vill de ut och rastas numera så det går inte att stänga in dem i valphagen utan protester. De gillar friheten och vill vara i hela huset. Så då är det bara att kasta ut dem så att de får möjlighet att kissa ute varje gång de vaknar, S-A är rädd att tappa bort dem i mörkret på kvällen men hittills har de inte rymt.

Nu är det endast 2 veckor kvar och sen så blir det tyst i huset. Jag ska fixa lite med mitt knasiga knä när påsken är över. Sen ska mina egna hundar få vara mina hundar igen, för de får faktiskt vara lite vid sidan nu. Chezzi-e tycker att jag glömmer henne så att hon t.o.m ligger i mitt knä i soffan och det gör hon aldrig annars.  Nu hoppas jag att operationen på knäet ska göra att jag blir bra igen och att jag kommer att kunna gå igen utan att ha så här ont. Hoppas att de hittar ett fel som går att fixa till.

Jobbar två dagar nästa vecka och så har jag semester veckan därpå, skönt . Det är påfrestande för kroppen att alltid ha ont och att jag inte sover som jag ska. Gör det inte ont i knäet så vill valparna ut ur valprummet. Vi bor så att de inte får leva rövare på natten för det finns grannar som vill sova bredvid. Så det är bara till att lägga sig i valprummet för att valparna ska somna om. De har hitills somnat om till slut men denna natten orkade jag inte utan jag släppte ut dem på hela övervåningen. Byggde barrikad vid trappan så att de inte kom ner. Det blev tyst bara de fick komma ut ur rummet.  Så får vi se hur denna natt blir, jag kommer i alla fall att somna gott och imorgonbitti kommer den sista valpköparen och tittar på sin valp. Spännande värre.

Vilken dag det har varit. Kunde inte låta bli att låta valparna få känna på det första solskenet. Hade egentligen lovat att göra det på onsdag om det blev vackert väder då, tillsammans med Jippies matte men som sagt var vi svek henne. Solen sken och valparna tyckte att det var skönt. Valparna vandrade runt tills de ville lägga sig och sova  ute, då fick de gå in.

Det är skönt med lite dricka i pausen mellan störtlopp och slalom.

Här är snöVit på väg på äventyr. Det är otroligt vad de växt det sista dygnet. De har blivit riktiga hundar som inte ser ut som mullvadar längre. De busar och skäller. Springer i gallop och går inte vilse i vardagsrummet längre. De börjar bli långhåriga och lite pumituffsiga.

Han är en riktig myshund Lilla BonusBlå. Han är självständig och gör det han tänkt ut och blir inte störd av de andra men när han hoppar på de lite större och busar så skakar de av honom snabbt för han är så lätt mot de lite större busarna.

Här har reservmamman tagit över gänget. Hon har mer tålamod med lekande valpar. Hon är så försiktig när hon leker med dem och oftast ligger hon platt eller på rygg när de får krypa över henne.

Visst ser det härligt ut med den första utevistelsen.

Mera bilder finns på mitt Picasaweb album om det är någon som vill titta för att kanske hitta sin valp i högen. http://picasaweb.google.se/KennelChankazz

Ja, imorgon är det arbetsdag  igen. Känns som om det blir bökigt att komma iväg imorgon bittida. Valparna är så sällskapliga och vill sitta i famnen en stund efter de har busat. Det hinner jag inte med imorgonbitti. Kommer väl till jobbelt med välling och filmjölk på kläderna.

Det är lite bökigt för jag klarar inte av att gå speciellt långt. Det är mitt knä som inte vill fungera längre. Är verkligen besviken men det kanske är någon mening med detta. Det kanske är ett tecken på att jag inte ska operera det andra knäet nu i april som det är planerat. Får vänta en och en halv vecka till innan jag får träffa min ortoped för han ska åka skidor i en vecka nu och de prover som togs vid förra besöket när knäet tappades är inte färdig odlade ännu. Jag var där i fredags men det var inte klart ännu för svaret som kommit sade att man skulle odla vidare och det beskedet var inte så bra. Hade varit bättre om de inte funnit något att odla på. Kryckorna har kommit till heders igen och de är riktigt sköna att gå med nu när jag haltat omkring i flera veckor. Det är tur att jag har lite valpar att glädjas åt och tre fina pumisar som gör sitt bästa för att göra mig gladare. Anka och Bobitaz grävde upp sork på ett gärde på eftermiddagen och Chezzi-e sprang så svansen raknade. Vi tog en promenad så de fick springa av sig lite energi i solskenet. Det var härligt och lite knäppt för det är svårt att gå i snön men hundarna tyckte att det var kul.

Härligt , härligt mycket härligt.

Är hemma och tar igen mig i några dagar då min ortoped gjorde ett hål på knät i går och tog bort mycket gammalt blod som inte skulle vara där. Resten av dagen så kändes det ganska bra men igår kväll  tjocknade det igen. Idag gör det likadant. Ont elände. Går det inte bort på 14 dagar så måste knäet kikas på med titthål och sen får man se vad det kan vara för fel. Det skickades odlingar och de tar ett tag att få svar på. Jag fick vara med och titta på när de spolade och när blodet sögs ut. Inte konstigt att jag haft ont. Allt blod trycker isär knät och startar processer i knät som inte ska finnas där.  Nu håller jag tummarna för är att det inte är ett försök av min egen kropp att bli av med det främmande materialet i knäpinplantet.

Ingen ide att vältra sig i detta utan konstatera att vissa små individer i valplådan har hittat ut i vida världen.

Här är  lite olika matstilar. Måste tillstå att innetofflor är att föredra inomhus för är det inte mat på golvet så är det kiss.

Här är ett tiktigt charmtroll med blått band runt halsen.

Vem hade trott att han , den minsta blev en tuffing när han upptäckte världen utanför valplådan. Nu sover alla valparna. Idag blev helt plötsligt  Bobitaz barnvakt till valparna. Anka ligger på avstånd och kollar in att allt går rätt till. Valparna har under dagen provat på att  leka med Bobitaz och när de lekt ett antal gånger så är det stora snarkningar ikväll.

Bobitaz leker så försiktigt och det ser så fint ut. Undrar just hur hon vet att de är lite bräckliga ännu. Anka måste ha talat om att det är ok för Bobitaz får sitta och mota in dem i valphagen utan att Anka säger något.

Hundarna och jag tog en snabbis på klubben i eftermiddag. Rustade med snörbollar försökte vi göra av med lite energi utan att jag behövde ta så många steg. Skönt tyckte vi alla.

Så här ser de ut just nu. De drömmer och sparkar  på varandra tills de morrar. Några är bättre än vissa på att skälla. Jag blir lite trött i ögat när jag tittar p åbilden så jag tror att jag ska fixa lite bärhjälp till sovrummet. Alltså valparnas sovrum. De har eget rum på natten och så har de valphagen på dagarna när jag är hemma. I morgon väntar en ny dag med valparna. Undrar vad som händer då.......

En skön ledig dag är slut. Var ute på förmiddagen och sen har jag stirrat på telefonen hela eftermiddagen då ortopeden skulle ringa mig. Gjorde han det? Nej då inte. Så nu är jag odräglig att umgås med resten av kvällen. Är så trött på att ha ont och trodde jag skulle få veta om det är så här jag ska ha det fortsättningsvis. Det var bestämmt att han skulle ringa under eftermiddagen. I det stora hela så är jag inte sämre och med lite piller klarar jag at gå men jag har svårt att sova.

På förmiddagen var det mycket roligare då jag och hundarna lärde oss att kasta snöboll i skogen. Vi hade en kompis med som hade tränat på detta förut  så jag fick träna med en expert. Tre hundar fästade runt magen , kryckor för att få lite stöd men ingen kamera så det blir bara valpbilder i bloggen ikväll.

Nu har de skönt i lådan, mätta och nymotionerade så ser de ut så här.

Liten tikvalp kallad cerise som ska ut på en liten promenad. Precis som i människolivet så är det hittils tjejerna som tar för sig. Gula hanen har spring i benen också. De andra tar det lite lugnare och de två minsta tar lite mindre promenader.

De ser saker,  blir nyfikna och tar sig dit. De går ur lådan och kissar på golvet. Jag blir glad varje gång för den mattan ska ut ur huset när valparna är klara med den. Konstigt med mode då heltäckningsmattor är på gång igen. Var på affären och det fanns många modeller och folk köper dem. Konstigt tycker jag som inte tycker om dem för i botten bland ullen är det...................antagligen mycket av det .

Gott med lite kvällsmat tror att jag ska ta lite jag med , imorgon är det jobb igen och sen kommer det valpsniffande barnbarn på eftermiddagen. Ett litet tandläkarbesök däremellan. Inget som jag längtar efter då det blir dyrare och dyrare varje gång man kommer dit. Bara att bita ihop, ha ha.

Visst är han söt den lilla orange. Han har verkligen blivit söt.

Nu är valparna på besök i vardagsrummet de gillar detta och Anka gillar det mest. Hon vill inte vara själv på övervåningen och tar jag ner valparna så blir det lungt och Anka matar och grejar med sina små och de ligger i ett knä då och då.

Här är Lilla Blå som växer till sig i sin egen takt. Han blir ordentligt påpucklad vid mjölkbaren och jag försöker att underlätta lite så när Anka tänker öppna baren springer jag dit så att han hittar en tutte först för sen släpper han inte i första taget. Missar han så kastar de andra omkring på honom och han blir utan den första maten. Så vi fuskar så ofta vi kan och ser till att han får sin mat.

Så skönt att ta en tupplur i sin moders famn men i morse så var det annat ljud i lådan för då fostrade Anka för första gången sina valpar och det är inte nådigt vad hårdhänt det blir. Valparna grät och jag led för hon tog en i taget och det rejält. Hon gjorde likadant med förra kullen men sen behövdes det inte så mycket tecken de blev riktigt lydiga på en gång. Vet inte vad som framkallade hennes vrede imorse , ingen valp fick krypa på hennes framfötter såg det ut som. Sen har hon inte fostrat mera under dagen.

På onsdag ska jag få kontakt med min egen ortoped och det enda jag fick reda på är att jag kan belasta knäet utifrån min egen smärta. Det var  skönt att det inte var någon katastrof utan det går att gå på knäet. Så är det bara att vänta på att det ska bli onsdageftermiddag.

Hur skönt har Ni haft det? Här har vi haft en jätteskön dag.

Anka har för första gången fått bestämma sin egen fart och det gick jättebra ända tills det kom ett flygplan som skulle starta sin flygtur. Vi klarade oss utan att vara i vägen men blev lite stressade när vi såg planet komma mot oss och när vi insåg att vi nästan promenerade på landningsbanan.

Tyckte att det var mindre snö där jag valde att gå och så fick alla hundarna springa lösa. Kompisens två och mina tre. Solen sken och jag klarade en runda i mycket sakta mak. Det går sämre att gå för varje dag och jag är bekymrad. Fast glädjen tar jag ut i valplådan för där mår alla gott.

Här är den vita tiken på väg genom sin första tunnel. Jätteduktig för hon satt helt still vid starten men innan hon han igenom så somnade hon.

Tre söta systrar som gillar att man buntar ihop dem.

Nu har alla små springor till ögon och så hör de. Alla kan resa upp sig och gå några steg innan de ramlar.

Den här dagen skulle bli en mycket bra dag. Alla tikarna  har hittat kanon bra mattar och hussar.

Jag började dagen med ett samtal med en läkare på min vårdcentral och det var inget vidare besked som hon kom med..............

Det ser ut som om det lossnat på lårbenet......

Jag ska nu träffa ortoped....

Har mycket ont och kan inte gå på ett ett bra sätt utan S-A får promenera SKIT......

Det är då goa valpar i alla fall

Vad ska jag göra och vad ska jag tro, ja, det vete gudarna och just nu så är det gudarna som kommer med besked eller en ortoped, vet inte vilken jag ska tillbedja för att få goda besked.

Frågan är om det möjligen är slutsprungit eller om det går att klistra ihop mitt ben igen.

Ledsen så inåt helvete. JA det är vad jag är............

Tiden rusar fram och jag har verkligen varit urtrött efter helgen med operanta Ninnies inlärning och träning.

Lyckades få något konstigt i mitt "nya knä" och helgen var en prövning på att klara av att ha mycket ont och att lyssna och försöka förstå. Tror att jag lyckades men i går var det kört och jag  tappade  minnet. Vet inte vad jag gjorde mer än att jag var till läkaren och sen till röntgen. Jobbade visst lite också.

Min fina Dotter kom på besök på eftermiddagen så då passade jag på att klippa klorna på valparna när hon kunde hålla dem sovande.

Det äts och bajsas lite varstans. Alla kanar och åker runt. Ibland så blir det ett högt steg och sen trynas det i filten. De blir sötare och sötare för varje dag.

Kolla in färgen mellan tårna. det börjar bli ljustgrått på allihop. Så här röd kan man bli när mamma har städat fast man sover så skönt då.

Valparnas munnar är otroligt stora och deras tungor är skålade, ser det ut som. D som gillar att pilla stoppade in ett finger på allihop ännu en gång för att kolla att alla gommar var hela. Sen klipptes klorna och de var redan långa för Ankas mage blev röd och riven av små valpars klor.

Nu ska jag greja för mig själv hela dagen imorgon. Massor att pyssla med . Måste fixa lite skydd för trappan ner från övervåningen.

Anka släpper nu in bobitaz så att hon för kolla lite på valparna.

Chezzi-e har lite svårare att få komma i närheten, först måste jag vara med då går det bra. imorgon får jag hämta den lilla datorn, ska bli kul att prova om den går. Hoppas de lyckats att laga den. Annars så lämnar jag in den igen och det blir då tredje gången. Synd på en helt ny dator men de på datalagningen har aldrig sett ett sådant här fel så ingen vet vad man ska göra åt det. Framtiden får visa hur det gått.