Öppet hus brukar man ha vid större viktiga födelsedagar, här har vi haft det utan födesedag. Det har kommit folk både igår och idag som verkligen längtat att få komma hit. Lyckliga valpar som kommer att komma till människor som längtar efter dem.

Så här söt kan man vara när man är lite liten och får äta godis mellan målen. då blir man full i gräddfil men gott är det. Chankazz Bogus heter han den lille Blå. Han växer så det knakar och man kan se på tassarna att han kommer att bli lite större än vad han är idag. En stor personlighet och har en egen vilja. Gör inte gärna något som någon annan bestämmer. Fast han har fått många knuffar hitills i livet för att han varit minst så det kanske har behövts att han har bestämt sig för att komma fram till rätt tutte.

Han är en livsnjutare och flirtar gärna upp sig i en famn för att så sova varmt och bli vaggad.

Här är Chankazz Bozz som tränar inför en agilitykarriär. Han var den näst minsta och han är redan grå på bakbenen.

Jag tycker att tassarna är så fina. De är stora och grova så man ser att det kommer att grävas i alla blommrabatter.

Här är Busiga Scilla när hon är lite mindre busig. Idag har jag börjat klippa lite valpar två är klippta och de andra ska klippas imorgon.

Så här ser livet ut numera på Axvägen det är nästan bara valpar och valpintresserade i huset . Vi försöker få lite sömn och jag ska klara att arbeta en vecka till. Så på tisdag kommer Emma hit och vikarierar som valppiga och på onsdag kommer Ewa. Jag ska på konferens i två dagar men den är i örebro så jag kommer hem på kvällen men valparna behöver sällskap och så vill de ut och rastas numera så det går inte att stänga in dem i valphagen utan protester. De gillar friheten och vill vara i hela huset. Så då är det bara att kasta ut dem så att de får möjlighet att kissa ute varje gång de vaknar, S-A är rädd att tappa bort dem i mörkret på kvällen men hittills har de inte rymt.

Nu är det endast 2 veckor kvar och sen så blir det tyst i huset. Jag ska fixa lite med mitt knasiga knä när påsken är över. Sen ska mina egna hundar få vara mina hundar igen, för de får faktiskt vara lite vid sidan nu. Chezzi-e tycker att jag glömmer henne så att hon t.o.m ligger i mitt knä i soffan och det gör hon aldrig annars.  Nu hoppas jag att operationen på knäet ska göra att jag blir bra igen och att jag kommer att kunna gå igen utan att ha så här ont. Hoppas att de hittar ett fel som går att fixa till.

Jobbar två dagar nästa vecka och så har jag semester veckan därpå, skönt . Det är påfrestande för kroppen att alltid ha ont och att jag inte sover som jag ska. Gör det inte ont i knäet så vill valparna ut ur valprummet. Vi bor så att de inte får leva rövare på natten för det finns grannar som vill sova bredvid. Så det är bara till att lägga sig i valprummet för att valparna ska somna om. De har hitills somnat om till slut men denna natten orkade jag inte utan jag släppte ut dem på hela övervåningen. Byggde barrikad vid trappan så att de inte kom ner. Det blev tyst bara de fick komma ut ur rummet.  Så får vi se hur denna natt blir, jag kommer i alla fall att somna gott och imorgonbitti kommer den sista valpköparen och tittar på sin valp. Spännande värre.